Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar någon skillnad i riskjusterade pekuniära prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder på den Svenska fondmarknaden. Författaren kartlägger först den Svenska fondmarknadens bestånd av »etiska« fonder. Därefter upprättar författaren en databas över samtliga de fonder på den Svenska fondmarknaden ? »etiska« såväl som traditionella ? som verkar inom de två klart avgränsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniära prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmåtten Sharpemått, Treynormått och Jensenmått samt baserade på historiska data för den senaste treårsperioden.

Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal år vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har även intresset för etiska och samhällsmässiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer där fondmarknaden har anammat investerares värderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angående den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som påverkar förvaltarnas val av tillgångar. En av de starkast påverkande faktorer är flockbeteende där förvaltare tar investeringsbeslutet utifrån andra förvaltare istället för privat information. Detta har särskild betydelse för SRI-fonder då dess investerare inte enbart väljer fonder utifrån avkastning utan även till följd av individens värderingar.

Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds på den Svenska fondmarknaden har presterat i förhållande till respektive jämförelseindex (MSCI) utifrån avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgångar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hållit i sig jämfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slår index i både upp- och nedgång, samt håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index två av tre perioder. Ryssland-fonderna slår index i uppgång, men inte i nedgång.

Syfte Syftet är att undersöka hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare på den Svenska fondmarknaden beror på fondernas avkastning. Vidare är syftet att undersöka om netto- och bruttosparandet samt uttagen är återkommande. MetodFör varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts ? en för varje typ sparande: nettosparande, bruttosparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner användes för undersöka sambandet mellan sparande och avkastning samt om sparandet var återkommande.

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)   Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den Svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.  Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har mindre saker att välja bland.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.

Huvudsyftet är att undersöka om det existerar väsentliga variabler som kan hjälpa oss att finna framtida vinnarfonder genom att studera historisk information. Studien mäts i förhållande till det existerande utbudet på Svenska fondmarknaden. Konkret vill vi kunna få en högre signifikant avkastning under en given period än den genomsnittliga avkastningen för samtliga fonder på den svenska marknaden. Med denna undersökning vill vi bidra till en diskussion om det råder marknadseffektivitet. Variabler som vi studerar för denna undersökning är historisk avkastning, standardavvikelse, Sharpekvot, Stutzer index, fondstorlek, kapitalflöde, relativ volym, trading activity, fondavgifter och slutligen ålder.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den Svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek.Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag.

Problem: Använder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka återta förlorad avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förändring i riskjusteringen? Finns det några faktorer som har samband med riskjusteringen eller är fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur väl överensstämmer våra resultat med tidigare studier inom området för vår undersökning? Syfte: Vårt huvudsyfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i förändring av risknivå mellan de fonder som har lägre avkastning än medianen och de fonder som har högre avkastning än medianen. Vårt delsyfte är att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av året för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av året; givet att en sådan förändring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom området. Test av turneringshypotesen med hjälp av c2-metoden genomfördes på 41 stycken svenska aktiefonder.

I Sverige är investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder är SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strävar efter att göra hållbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport ämnar besvara frågan gällande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jämförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom området samlas in och behandlas är viktigt då SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förändringar i både privatpersoners och företags förhållningsätt till hållbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder på den Svenska fondmarknaden för året 2012.

Detta arbete är en studie över investeringsmöjligheten vid tävlingsfenomenet Window Dressing inför kvartalsskiftena. Studien bygger på analys av en tredagars långt event-fönster inför kvartalsskiftena mellan år 1996 och 2005 på den svenska aktiemarknaden. Window Dressing uppstår i prestationsbaserade sammanhang och är mest känd när börsföretag dagarna före sina finansiella kvartalsrapporter ror i land ytterligare affärstransaktioner i syfte att dra fördel av sista stundens nyupptäckta affärsmöjligheter. På samma sätt är det antaget att fonderna agerar, inom den egna strategins ram, genom aktiva köp och säljtransaktioner dagarna inför sina kvartalsvisa innehavsredovisningar, baserad på nyupptäckta möjligheter från exempelvis momentumeffekter. Fenomenet får sin acceptans från den betydande konkurrensen på fondmarknaden där fonderna tävlar om att uppvisa skicklighet i värdeskapande.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den Svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv.Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare..

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i etiska fonder, men det råder delade meningar om vad en etisk fond innebär. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte då begreppet etik är såväl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag världen över kopplas till svåra missförhållanden eller är inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag ägs indirekt av oss konsumenter genom våra pensionsmedel och privat sparande i fonder.

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmärksammat inslag på den Svenska fondmarknaden och tillväxten har varit stark både till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. Själva grundidén för hedgefonder är att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. Låg risk samt låg korrelation med aktie- och räntemarknaderna är ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.Problemområde: Hedgefonder kommer säkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv är att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppställda förvaltningsmål.Syfte: Genom kvantitativ beräkning ämnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förväntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras på sekundärdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och räntehistorik. Studien är teoretisk i den mening att vi använt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillämpat, empirisk då vi själva genomfört beräkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svårt att uppfylla målet om ?absolut avkastning?.